Designed by
http://www.hitwd.se

Lars-Åke Grubbström

Jag heter Lars-Åke Grubbström, född -48 i Umeå. En sen 40-talist som formar min sista arbetslivsperiod och har förmånen att få arbeta med något som känns djup meningsfullt, stimulerande, utvecklande, inte alltid enkelt, utan krävande men oftast roligt. Jag är nog mycket präglad av miljön, klimatet och kulturen i Västerbottens kustland där jag växte upp. När jag var 18 år åkte jag till Jönköping för att gå på folkhögskola, sedan blev det Stockholm under några intensiva studieår. Jag läste teologi vid Sv. Missionskyrkans Teologiska Seminarium, det som nu är Stockholms Teologiska Högskola.1974 ordinerades jag till Pastor i Missionskyrkan och återvände till Norrland för att arbeta som konsulent för barn och ungdomsarbetet i det norra distriktet. Ytterligare en tjänst i rollen som pastor hann jag med, innan jag läste vuxenpedagogik och psykoterapi. Jobbade som folkhögskollärare och psykoterapeut parallellt under några år, valde psykoterapin och gick legitimationsutbildning, fick min legitimation -94 och arbetade med psykoterapi framför allt inom S:t Lukas, en organisation var syfte och värdegrund stämmer väl med min.

Handledarutbildning några år efter legitimationen har fördjupat mina möjligheter att utvecklas som terapeut. Några år in på 2000-talet kom fler och fler par till min praktik och jag uppfattade ett behov utav att lära mig mera om parterapi, Familjeterapiutbildning blev mitt sätt att fördjupa och lära mera, jag fick möjlighet att gå en grundläggande utbildning i Systemisk och Narrativ terapi och efter detta har jag arbetat ett par dagar som familjeterapeut/rådgivare anställd i en kommun i Skaraborg. På senare år har den kognitiva terapin gjort sig allt mera gällande och en basutbildning i KBT har blivit till ett kompletterande perspektiv som rymmer mycket av utmaning men också tillfört förutsättningar för ett arbetssätt som svarar mot många människors behov.

Efter många år med renodlad psykoterapi kände jag behov utav att komplettera mitt perspektiv åt det socialpsykologiska hållet. Grupper och organisationer, arbetets villkor och den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för trivsel glädje och arbetslust är områden som jag intresserat mig för. När ohälsa i form av Kris och Konflikter gör sig gällande i arbetsgrupper och organisationer så tas mycket av den tillgängliga energin i anspråk och låser till möjligheter. Ofta behövs en resurs utifrån för att lösa upp situationen och hitta väg framåt. Det är spännande och känns meningsfullt att få vara med och bidra till att en konstruktiv process etableras, istället för att den förlamning som etablerat sig breder ut sig med förödande konsekvenser som följd.

Med ökande ålder tillförs vi mera erfarenhet, detta har för mig inneburit en ökad insikt om komplexiteten i att vara människa. Det som var självklart utifrån teorier och principer i yngre år har ersatts av en insikt om värdet i att lyssna på människor och försöka förstå "Var och En utifrån de specifika förutsättningar som vi alla formas av och som formar vårt liv". Teorier och Metoder i all ära (de är viktiga) men det förutsättningslösa mötet mellan oss människor i vilket vi får och kan vara oss själva – äkta och avskalade all anpassning och förställning – gör förändring möjlig.